- en blogg om kärlek -

I need you here.

Idag var jag och handlade i en stor matbutik. Jag gick förbi ett par, där mannen var blind. Han kände efter sin kvinna hela tiden och hon log och hennes ögon lös. Den kärleken hörrni. Den kärleken. Så fruktansvärt jävla äkta. Han älskar henne för den hon är, och hon älskar honom även fast han inte påpekar hennes nya skor, eller ser när hon fixat upp sig för dem ska gå på en restaurang. Utan dem älskar varandra för det som finns innanför skalet.

2011-06-29 @ 22:33:54 Permalink stories Kommentarer (1) Trackbacks ()

all over again.

Jag kan inte äta längre. Inte för att jag har någon ätstörning utan för att jag har träffat den perfekta killen i hela mitt jävla osammanhängande liv. Jag har träffat en kille som inte bryr sig om jag har mjukisbyxor eller den tajtaste klänningen. Men det är sådär nytt och skört och man vet inte om det leder till något eller bara är en sommarromans. Jag vill att det ska leda till något fint. Jag är ganska bra på att förstöra sånna här saker bara för jag har så jävla dåligt självförtroende när det kommer till killar för jag har fått så många smällar. Det har blivit precis som om jag tvivlar så mycket på mig själv när det kommer till killar så jag försöker att inte vara mig själv. Men inte denna gången. Denna gången har jag redan från början varit mig själv. Och då har det gått bra. Jag gråter däremot nästan hela tiden bara för att jag är livrädd. Jag lovade ju mig själv för några månader sedan att inte fokusera mer på killar och inte ge en enda kille en till chans. På ett bra tag. Men nu kändes allt så rätt. Plötsligt förstod jag varför det aldrig funkat med dem andra killarna. Låt detta vara, jag brukar inte säga såhär, men jag förtjänar fan att detta går bra.

2011-06-28 @ 01:18:12 Permalink ♥ Kommentarer (1) Trackbacks ()

I didn't change, I just found myself.

Jag har läkt. Inte helt. Men lite, såret har blivit till en sårskorpa och jag försöker låta bli att pilla upp den. Det har läkt lite varje dag. Från att vara ett öppet köttsår som gjorde ont har det blivit ett sår som inte blöder. Det kommer aldrig att försvinna helt, för det kommer bli ett ärr. Jag har ganska många av dem i mig. Ganska många bakslag som gör att såfort jag träffar en kille får panik och bara för att han inte svarat inom fem minuter efter jag skickat smset börjar jag gråta. Jag vet, jag är jävligt känslig. Jag tar åt mig av vad personer säger och jag gråter lätt.

Jag har så lite tillit för killar nu så det är svårt att förklara. Det är fel att killar som inte förtjänar mig har gett mig denna jävla rädsla. Kommer aldrig förlåta dem för det.

2011-06-08 @ 22:42:49 Permalink ♥ Kommentarer (1) Trackbacks ()