- en blogg om kärlek

Jag har läkt. Inte helt. Men lite, såret har blivit till en sårskorpa och jag försöker låta bli att pilla upp den. Det har läkt lite varje dag. Från att vara ett öppet köttsår som gjorde ont har det blivit ett sår som inte blöder. Det kommer aldrig att försvinna helt, för det kommer bli ett ärr. Jag har ganska många av dem i mig. Ganska många bakslag som gör att såfort jag träffar en kille får panik och bara för att han inte svarat inom fem minuter efter jag skickat smset börjar jag gråta. Jag vet, jag är jävligt känslig. Jag tar åt mig av vad personer säger och jag gråter lätt.

Jag har så lite tillit för killar nu så det är svårt att förklara. Det är fel att killar som inte förtjänar mig har gett mig denna jävla rädsla. Kommer aldrig förlåta dem för det.