Bilresor.
Jag kom ihåg när jag blev kär för första gången. Den där nya känslan som man inte var alls bekant med. Herregud vad händer med min kropp när jag ser honom? Varför blir jag stum i hans närhet och vad i helvete tänkte jag på hela tiden innan han kom in i bilden? Jag brukade älska att åka bil för jag då kunde sitta och dagdrömma om hur det hade varit om vi varit tillsammans. Såg fram emot långa bilresor hela tiden och spenderade hela resan med att se ut genom rutan och bara tänka.
Idag är denna kille en bra vän till mig och ibland vill jag bara kyssa honom för att göra den lilla tjejen i mig glad. Jag är medveten om att det låter märkligt men jag vill på något sätt ge henne drömmen hon en gång hade. Eller jag hade.
Självrespekt
Vad ledsen jag blir. Vad ledsen jag blir över att jag släppte in fel människor i mitt liv som gjorde att det tog 5 år för mig att förstå att jag faktiskt förtjänar någon bra. Att jag förtjänar någon som står för det han säger, inte bara för att klockan är 02 och han behöver någon. Att jag förtjänar någon som har exakt likadan humor som mig och någon som är charmig. För vissa kanske detta är en självklarhet men om du hade frågat mig för 2 år sedan hade jag sagt att nej, han är alldeles för bra för mig och det finns andra tjejer som han hellre vill ha.
Jag har nu kommit till en punkt i mitt liv då jag känner med hela hjärtat att om jag blir dissad i en bar, eller inte får ett svar på ett sms, att det faktiskt inte är min förlust. Utan hans. Det är verkligen viktigt att förstå det. Att herregud killen som får mig kommer ta med fan vara lyckligast i hela världen. Han får ju mig? Han får vara med någon som är lojal, rolig och snäll. Min framtida pojkvän kan skratta sig lycklig.
