längtan.
Jag försöker skriva om kärlek. Jag vill skriva om den kärlek jag varit med om i sommar. Jag önskar att jag inte fick nog, utan bara publicerade inlägg på inlägg om allt jag varit med om. Men sanningen är, att jag endast varit med om suddiga kyssar och långa blickar på dansgolv. Inte några solnedgångar eller några flätade hänger genom stan. I n g e n t i n g. Förutom den här jävla längtan. Den här längtan efter dig som bor en bit härifrån. Så pass lång bit så man inte kan spontan ses på ett fik. Men ändå kan vi fylleskriva till varandra att vi saknar oss. Men vi ses inte. Vet inte varför. Jag saknar dig. Fast mer saknar jag nog mig.
Kommentarer
Postat av: Elisabeth
Åh vad jag känner det här. Förra sommaren höll jag världens finaste pojke i handen, nattbadade och kysstes i det kalla havet. Soluppgångar och att bädda ner sig i vita lakan tillsammans. Men nu... här sitter jag efter en sommar som varit så tom från känslor att jag inte vet var jag ska ta vägen. Jag trodde att alla somrar skulle bli så här magiska framöver. Hur skulle de inte bli det nu när jag visste hur det faktiskt kändes? Istället har jag gått hem med den där killen jag knappt känner något för, eller kyssts med främlingar på dimmiga dansgolv. Så långt ifrån hur det borde vara.
Trackback
