question.
jag har varit tillsammans med en kille i över ett år. älskar honom mer än allt annat. det tog slut i vintras (han gjorde slut med mig) men har fortfarande inte kommit över honom och han har fortfarande inte kommit över mig. vi träffas ibland och då är allting som om vi vore tillsammans. ena stunden känns det som om det kommer bli vi, andra stunden känns det bara skit. nyligen sa han till mig att han vill leva singel och att han inte tror det skulle funka med oss i nuläget. men han sitter fortfarande och säger att han älskar mig mer än allt annat och att han inte kommer träffa någon ny och att jag är den enda han vill ha och att vi kommer hitta tillbaka till varandra i framtiden. jag vet inte. han är en ärlig person och jag tror på det han säger. men det gör så fruktansvärt ont. samtidigt sitter han och säger att jag ska försöka komma över honom och att jag ska försöka leva livet utan honom. men. det. går. inte. det är så jävla jobbigt att jag inte kan vara tillsammans med honom. för tillfället ignorerar han mig för att han tror jag mår bättre utav det. och hur många gånger jag än förklarat för honom att jag vill vara med honom så blir det bara bajs av allt och han förstår inte. jag kan inte sluta tänka på honom och jag skulle offra ALLT för att få va med honom igen. har du något tips? snälla.
Att bryta upp med någon som man varit tillsammans med under en så pass lång tid är för jävligt. Personen har kommit en så nära så nära och plötsligt ska den till stora delar försvinna från en vardag. För mig är det värsta om man fortfarande träffas och har en relation som om man är tillsammans, för då får man aldrig riktigt den känslan att man bryts ner totalt. Låter så jävla hemskt men jag tror det funkar lite att för att kunna bygga upp sig själv igen och gå vidare helt måste man landa lite på botten. Ofta är det så i alle fall. Man måste gå igenom alla stadier för att ta sig vidare. Att först tror man inte att det är sant och när man gör det vill man bara dö. Men sen en dag kanske man kunde äta frukost utan att gråta och några veckor senare klarade man av att skratta utan att tänka på att juste, jag är ju så jävla olycklig just nu så varför skrattar jag. Förstår du? Jag tror det är lättare att gå vidare om man bryter totalt och inte fortsätter träffas så mycket. Detta är mina erfarenheter men då vi är olika personer och inte i samma situationer vet jag inte vad som är bäst för dig och just er relation. Sen tror jag på ödet, om det ska vara ni kommer det också att bli ni tillslut. För då om ni har varit utan varandra ett tag förstår ni att ni inte kan vara utan varandra. Ta hand om dig och följ din magkänsla, om den säger att du inte ska ge upp honom, gör då inte det. Kämpa som fan och ge dig in i det 100 %. Säg till honom vad du vill och var inte rädd. Lycka till hjärtat.
Att bryta upp med någon som man varit tillsammans med under en så pass lång tid är för jävligt. Personen har kommit en så nära så nära och plötsligt ska den till stora delar försvinna från en vardag. För mig är det värsta om man fortfarande träffas och har en relation som om man är tillsammans, för då får man aldrig riktigt den känslan att man bryts ner totalt. Låter så jävla hemskt men jag tror det funkar lite att för att kunna bygga upp sig själv igen och gå vidare helt måste man landa lite på botten. Ofta är det så i alle fall. Man måste gå igenom alla stadier för att ta sig vidare. Att först tror man inte att det är sant och när man gör det vill man bara dö. Men sen en dag kanske man kunde äta frukost utan att gråta och några veckor senare klarade man av att skratta utan att tänka på att juste, jag är ju så jävla olycklig just nu så varför skrattar jag. Förstår du? Jag tror det är lättare att gå vidare om man bryter totalt och inte fortsätter träffas så mycket. Detta är mina erfarenheter men då vi är olika personer och inte i samma situationer vet jag inte vad som är bäst för dig och just er relation. Sen tror jag på ödet, om det ska vara ni kommer det också att bli ni tillslut. För då om ni har varit utan varandra ett tag förstår ni att ni inte kan vara utan varandra. Ta hand om dig och följ din magkänsla, om den säger att du inte ska ge upp honom, gör då inte det. Kämpa som fan och ge dig in i det 100 %. Säg till honom vad du vill och var inte rädd. Lycka till hjärtat.
Kommentarer
Trackback
