Question.
För ett tag sedan hade jag en frågestund här i bloggen. Tror det kan vara bra ibland, att kanske få perspektiv på saker, se hur någon annan ser på ens eget helvete eller kanske få reda på något om mig man undrar. Så tänkte att vi kör en till. Var inte rädda att fråga vad ni vill, ska svara på frågorna inom några dagar. Puss
Finaste kärleksminne?? underbar blogg <3
Det känns som att du tror på 'den stora kärleken' och gillar att ha en kille som du håller fast vid. Men hur ser du på att vara med flera killar? Alltså inte fästa sig vid en. "Ligga runt" eller "hålla på" med många osv. Älskar din blogg!!
jag tänkte om du kanske kunde ge perspektiv och åsikter. Jag har träffat en kille till och från i över ett halvår, vi umgås i samma kretsar och går också på samma skola. Saken är att vi slutade nästan prata under 1-2 månader och då träffade han en annan tjej. sen började vi träffas igen och han var ärlig från början och berättade om henne och också att han var över henne vilket jag inte riktigt trodde på. Efter det träffade han henne några gånger ändå och jag kände mig så lurad på något vis, vi träffades ju också, oftast på fester men jag var hemma hos honom någon gång också. En gång satte vi oss ner och verkligen prata igenom vad vi skulle göra och då bad han mig att vänta på honom för han visste att han skulle komma till mig sen. Jag sa bara att jag inte kunde ha det så och att han fick bestämma sig direkt. Han åkte därifrån och vi bestämde oss för att släppa allting. 4 dagar senare åkte han till mig bara för att säga att han ändrat sig och insett att han ville vara med mig.Att han sagt det till henne och att jag fick honom att öppna ögonen. Sen dess har han ändrat sig till och från, ibland vill han ha mig, ibland verkar han inte ens se mig. Jag undrar bara om du varit i någon liknande situation, och just om det är värt att vänta då det ändå är så svårt att glömma. Tack för en jättefin blogg!
Vad gör man när man gett upp? När alla är likadana och man inte tror på kärlek längre? älskar din blogg.
För 1,5 år sedan var min pojkvän otrogen mot mig. Och sedan dess har jag inte vågat låta någon komma mig så nära som han var. Jag har inte vågat älska någon på nytt. Tack vare att jag är rädd för att bli sårad igen.. Just nu träffar jag en ny kille, men har väldigt svårt att "lita" på vad han känner. Fast än att jag vill låta honom komma så pass nära som jag en gång lät mitt ex göra. Är det något som gör att jag försöker hålla tillbaka.. Det känns som om jag tvekar på allt som har med kärlek att göra.
Vad är dina bästa tips för att komma över denna rädsla?
jag har varit tillsammans med en kille i över ett år. älskar honom mer än allt annat. det tog slut i vintras (han gjorde slut med mig) men har fortfarande inte kommit över honom och han har fortfarande inte kommit över mig. vi träffas ibland och då är allting som om vi vore tillsammans. ena stunden känns det som om det kommer bli vi, andra stunden känns det bara skit. nyligen sa han till mig att han vill leva singel och att han inte tror det skulle funka med oss i nuläget. men han sitter fortfarande och säger att han älskar mig mer än allt annat och att han inte kommer träffa någon ny och att jag är den enda han vill ha och att vi kommer hitta tillbaka till varandra i framtiden. jag vet inte. han är en ärlig person och jag tror på det han säger. men det gör så fruktansvärt ont. samtidigt sitter han och säger att jag ska försöka komma över honom och att jag ska försöka leva livet utan honom. men. det. går. inte. det är så jävla jobbigt att jag inte kan vara tillsammans med honom. för tillfället ignorerar han mig för att han tror jag mår bättre utav det. och hur många gånger jag än förklarat för honom att jag vill vara med honom så blir det bara bajs av allt och han förstår inte. jag kan inte sluta tänka på honom och jag skulle offra ALLT för att få va med honom igen. har du något tips? snälla.
