eyes can tell lies.
Ni skulle sett hans blick. Ni skulle sett hans blick efter att vi kyssts. Jävlar vad bra han var på att kyssas förresten. Det kan vara för att jag kände (känner) för honom. Det var ju inte bara en kyss för mig, utan det var ju en förändring i hela mitt jävla osammanhängande liv. I ungefär 2 år har jag kollat på honom. Förstår ni? 2 år och jag har vetat att han har kollat på mig, ni vet, när man känner inombords att han kollar på en men försöker att tänka "nej du inbillar dig bara, du hade bara något i håret". Efter att vi kyssts första gången såg han rakt in i mina ögon. Han såg inte bara en tjej med bröst och längre hår utan han såg mig. Han kollade in i mina ögon och såg mig. För den jag var, eller är. Jag kommer aldrig glömma den blicken. Det går inte riktigt att förklara med ord. Hans ögon var lite blanka och hans blick flackade inte som den brukar. Den var helt stilla, såg in i mina ögon och bara kollade. Vi sa ingenting, vi bara såg på varandra. Sen dess har jag älskat honom.
